I denna del går vi igenom slutartiden, en av de tre grundpelarna i exponeringstriangeln tillsammans med ISO och bländare som vi fick igenom i del 1. Slutartiden påverkar inte bara hur mycket ljus som når kamerans sensor, utan också hur rörelse återges i bilden. Vill du frysa ett snabbt motiv eller skapa en känsla av rörelse? Genom att förstå slutartidens effekt kan du ta bättre bilder i alla typer av situationer.

Vad är slutartid?

Slutartiden bestämmer hur länge kameran håller slutaren öppen. Slutaren kan beskrivas som en dörr eller en lucka som öppnas och stängs. Under tiden den är öppen registrerar kamerans sensor ljus, och det är då bilden tas. En kortare slutartid släpper in mindre ljus och fryser rörelser, medan en längre slutartid släpper in mer ljus och kan ge suddiga bilder om motivet eller kameran rör sig.

På de flesta kameror kan slutartiden ställas in mellan 30″ och 1/8000 sekunder. Tal med citattecken betyder hela sekunder, så 30″ innebär att slutaren är öppen i trettio sekunder. 8000 betyder att slutaren är öppen under 1/8000 sekund. Valet av slutartid beror på vilken typ av bild du vill ta och hur du kan kompensera med bländaren (som vi lärde oss i del 1) samt ljusförhållanden i omgivningen.

Vid exempelvis sportfotografering vill fotografen oftast frysa snabba rörelser med en slutartid på tusendels sekunder, t.ex. 1/1000. En landskapsfotograf använder däremot ofta långa slutartider, från en halv sekund upp till tiotals sekunder, för att exempelvis jämna ut strömmande vatten eller skapa en dramatisk himmel där molnen får en rörelseoskärpa.

I den här bilden användes en slutartid på 1/500 sekunder, vilket gör att det mesta i bilden skarpt, men det är tillräckligt långsamt för att ge en viss oskärpa i de mest rörliga delarna. Detta kan göra att bilden känns mer levande och dynamisk.

Om du vill fotografera en flygande fågel och vill att den ska vara skarp, kan du behöva en slutartid på 1/2000 sekund. Med en så kort slutartid fryser du fågelns rörelse, men eftersom kameran bara hinner registrera ljus under en mycket kort tid kan bilden bli mörk. Du kan då behöva kompensera genom att använda en större bländaröppning (så lågt bländartal som möjligt) eller höja ISO-talet, vilket jag går igenom i del 3.

Vid landskapsfotografering gäller oftast det omvända. För att få hela bilden så skarp som möjligt används ofta ett högre bländartal (t.ex. f/11). Det minskar mängden ljus som släpps in, vilket gör att en längre slutartid krävs. Om du bara vill ha en skarp bild utan skakoskärpa kan en bra tumregel vara att använda en slutartid som motsvarar objektivets brännvidd: 24 mm = 1/30 sek eller 50 mm = 1/50 sek.

Här användes en lång slutartid på 1,3 sekunder för att uppnå en annan typ av känsla, att vattnet strömmar.

Fotografer som tar bilder sent på kvällen eller tidigt på morgonen kan behöva slutartider på flera sekunder. För att undvika skakoskärpa krävs då att kameran är monterad på ett stativ, annars kommer bilden bli oskarp. Vid långa slutartider blir rörliga objekt suddiga, men det kan skapa en effektfull bild, exempelvis genom att moln eller vågor i vattnet får ett mjukt och drömskt utseende.

Sammanfattningsvis – Hur påverkar slutartiden dina bilder?

1. Frys rörelse eller skapa rörelseoskärpa

  • Kort slutartid (t.ex. 1/1000 s) fryser snabba rörelser, perfekt för sport, actionfotografi eller en flygande fågel där 1/2000 s kan behövas.
  • Lång slutartid (t.ex. 1/10 s eller längre) skapar rörelseoskärpa, vilket kan ge en känsla av fart och dynamik, t.ex. strömmande vatten eller moln som rör sig.

2. Ljuskänslighet

  • Kort slutartid släpper in mindre ljus, vilket kräver större bländare eller högre ISO för att kompensera.
  • Lång slutartid släpper in mer ljus, vilket kan vara användbart i mörka miljöer eller vid landskapsfotografering med högt bländartal (t.ex. f/11).

3. Stativ eller handhållen fotografering

  • Vid längre slutartider (under 1/60 s) kan handskakningar orsaka oskärpa, så ett stativ rekommenderas.
  • Ett bra riktmärke är att använda en slutartid som matchar objektivets brännvidd, t.ex. 24 mm = 1/30 s eller 50 mm = 1/50 s.
Några andra exempel på bilder med olika slutartider:
Den här bilden togs med en slutartid på 1/1000 för att få allt i bilden att blir skarpt. Bollen är dock inte helt skarp, men det kan vara både bra och dåligt, det kanske mest är en smaksak.
En annan landskapsbild som togs sent på kvällen efter att solen gå ned. En lång slutartid användes på 5 sekunder, dels för att få tillräckligt ljus med liten bländare och lågt ISO-tal, men också för att få en viss effekt i vattnet av vågorna.
Min dotter sprang runt mig och med en slutartid på 1/15 sekunder så gav det en lite rolig rörelseoskärpa.

Är du redo för del 3? I del 3 går vi igenom ISO-talet: Del 3: ISO – Ljuskänslighet och brus, balansen mellan ljus och bildkvalitet