Detta är del 3 i min serie Fotoskola, där vi tidigare har gått igenom slutartid och bländare. Nu är det dags att titta närmare på ISO, den tredje grundläggande inställningen i fotografering. ISO påverkar hur ljuskänslig kamerans sensor är och spelar en stor roll i hur du kan anpassa din exponering i olika ljusförhållanden.

ISO-värdet kan enklast beskrivas som volymkontrollen på en radio. ISO förstärker egentligen bara den information som kamerasensorn tar in och gör på så sätt bilden ljusare. Ett högre ISO är alltså användbart när du vill använda en snabbare slutartid och/eller en mindre bländare, vilket minskar mängden ljus som når sensorn. Genom att höja ISO-talet kan du kompensera för detta.

Kameran kan vanligtvis ställas in från ISO 100 och upp till över 10 000. Maxvärdet beror helt på kameramodell, och i regel klarar dyrare och mer avancerade kameror högre ISO. Det är dock sällan en fotograf använder så höga ISO-tal, då de flesta håller sig till ett så lågt ISO som möjligt – oftast mellan 100 och 6400. Det finns dock kameror som klarar ISO-tal över 100 000.

Varför använder man då inte alltid det högsta ISO-talet för att få in mer ljus? Svaret är enkelt – bruset i bilden förstärks också och blir tydligare, vilket sällan är önskvärt. Ju högre ISO-värde, desto mer brus. Bilden innehåller fler små prickar och fläckar, vilket gör den mer oskarp. Brus blir särskilt tydligt i de mörka delarna av bilden.

Det är dock viktigt att komma ihåg att alla kameror hanterar brus olika bra. En professionell kamera med en större sensor och mer avancerad bildbehandling kan ge mindre brus vid samma ISO-tal jämfört med en enklare kamera. Det innebär att två kameror som båda är inställda på ISO 3200 kan ge väldigt olika resultat – den dyrare kameran kan ha en renare bild medan den billigare kameran visar tydligt mer brus. Därför handlar valet av ISO inte bara om siffran i sig utan även om vilken kamera du använder och hur bra den hanterar höga ISO-tal.

Vissa kameror, oftast de mer avancerade och dyrare modellerna, klarar även ISO-tal under 100. Vanligtvis är det lägsta värdet satt till ISO 50 och nås genom kamerans mer avancerade inställningar. Det kan verka som att ett lägre ISO alltid är bättre eftersom det minskar bruset, men det finns en nackdel. Ett för lågt ISO-tal kan påverka det dynamiska omfånget – kamerans förmåga att återge både mörka och ljusa partier i bilden – vilket ofta är en viktig faktor i bildkvalitet.

Här är två exempelbilder, de är tagna ungefär samma tid på kvällen och båda har samma bländare, men ISO-talet och slutartiden skiljer sig. Kan du se vilken som har ISO 100 och vilken som har ISO 10 000?

Exempel:

Om du använder ISO 100, en slutartid på 1/250 och bländare f/8, och sedan ökar ISO till 200, kan du korta slutartiden till 1/500 eller minska bländaren till f/16. Ljuset i bilden förblir detsamma, men du får andra möjligheter – antingen en snabbare slutartid för att frysa rörelse eller ett större skärpedjup genom en mindre bländare. Nackdelen med att höja ISO är att bilden troligen kommer att visa mer brus, men att öka ISO från 100 till 200 ger en marginell skillnad i bildkvalitet.

Har du läst de första delarna i den här serien? Del 1: Bländare och Del 2: Slutartid.