Med bländaren bestämmer du, förutom hur mycket ljus som ska träffa kamerans sensor, också skärpedjupet. Skärpedjupet, eller omfånget som det också kallas, är alltså hur mycket av bilden i djupled som ska vara i fokus. Ett hög bländartal (t.ex. f/11) ger ett längre skärpedjup och lämpar sig för landskapsbilder medan ett lågt bländartal (t.ex. f/2.8) ger ett kort skärpedjup, vilket är bra för exempelvis porträttfotografering där bakgrunden ska vara suddig.

Utifrån detta är det vanligt att tänka sig att ett så stort bländartal som möjligt (många objektiv tillåter bländartal f/22) är det bästa för landskapsfotografering. För då får vi väl hela bilden skarp, eller? Faktum är att ett större bländartal oftast inte ger den skarpaste bilden. Alla objektiv presterar olika bra om bländaren är inställd på ett lågt tal eller ett högt tal, men generellt så tappar man skärpan vid mindre bländaröppning, d.v.s. högt bländartal, p.g.a. något som kallas diffraktion.